IMSO - I love you

Eftersom jag jobbar större delen av dygnets timmar så hinner jag inte gå runt i annat än träningstights/shorts, sport-bh (försök er på ett rätt så tungt jobb i vanlig bh så förstår ni varför!) och arbetsskjorta som för övrigt fungerar som en portabel bastu när det blir varmare än 20 grader. 

Men, trots bristen på tillfällen att använda snygga kläder så hindrar det inte mig från att titta på utbudet, drömma och möjligtvis klicka hem några plagg ifall det rycker för mycket i shoppingnerven. IMSO har så sjukt mycket snygga plagg hemma just nu och jag har hittat väldigt många favoriter. Även om jag inte hinner använda allt så kanske ni får lite inspiration. Dock skulle jag vilja ha lite ge och ta, länka gärna plagg till mig som ni tycker om, då blir jag glad! 

 
 

Ge mig långt hår, snygga ben, starka armar, ett stort kök och massor med kläder

Det är tillåtet att drömma.
 

För en gångs skull har jag bestämt helt själv!

Jag är en sån person som får beslutsångest över precis ALLT. Det spelar ingen roll om det handlar om vilka kläder jag ska ha på mig i skolan (idag till exempel bytte jag kläder fyra gånger innan jag bestämde mig för jeans & t-shirt) eller om det handlar om större frågor. Något som oftast har fått lida det är mitt hår. Alltid har jag varit för feg och lyssnat mer på andra än mig själv när det kommer till det. 
 
Jag är egentligen en person som kräver oändligt med uppmärksamhet. Men jag döljer det genom att vara tystlåten och dra mig tillbaka istället för att visa framfötterna och verkligen ta kontrollen när det gäller. Även om man inte kan tro det, många som känner mig får nog en chock om de läser det här, så vill jag synas och höras. Men någonstans inne i mitt bakhuvud finns det där lilla "du ska inte tro att du är något" inpräntat. Varför? Ingen aning, det är väl sättet jag växt upp på. Man ska inte dra till sig uppmärksamhet, alltid följa normen och ALDRIG VARA ANNORLUNDA!
 
Om jag ska försöka hålla mig till ämnet istället för att glida iväg på andra spår, som jag precis har gjorde.
 
På fredag så ska jag sätta mig i frisörstolen och förhoppningsvis resa mig ur den med en ny frisyr. Om jag inte fegar ur i sista sekund. Jag har klippt av mig håret förut och det kommer jag att tjata om resten av mitt liv. Och eftersom jag ser skillnaden idag så vet jag att det växer ut igen. Dock tänker jag inte låta Pernilla ta lika mycket som förra gången. Dels för att det är kortare nu, dels för att jag vill kunna fixa det i alla fall litegrann. 
 
Trots att jag nu då ALLTID lider av beslutsångest så har jag för en gångs skull bestämt helt själv mig vad jag ska göra åt mitt hår. Och jag hoppas för allti i världen att jag kommer ur det här levande. 
 
Nu tänker jag inte klippa mig i någon helt galen frisyr och bryta det som är normalt för allmänheten. Men jag tänkte i alla fall bryta mitt eget mönster och göra någonting som blir annorlunda för mig. 
 
 
Längden är perfekt, färgen är perfekt (om än lite för ljus till min kritvita hy), Angelica är perfekt helt enkelt! 
 

RSS 2.0