Ni förstår inte. Och jag kan inte förklara.

 
Sen kväll och tidig morgon. Att vara besviken på allt och att känna sig nöjd med allt. Ångest och lättnad. Förbannad och överlycklig. Kontraster. Det är så himla lite kvar nu och jag vägrar att snubbla på mållinjen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0